Att återhämta sig med naturen som vägvisare

Jag har på sistone börjat fördjupa mig i de fem elementen – trä, eld, jord, metall och vatten. Det är som att något inom mig faller på plats. Det är en gammal visdom, men för mig känns det som en ny upptäckt. Eller kanske snarare ett återseende. Något jag redan vet, men har glömt bort en stund.

Att elementen inte bara finns där ute, i naturen, utan också inom mig, det har öppnat en ny förståelse för hur återhämtning kan se ut. Det är som att naturens rytmer också är mina egna.

Jag börjar se hur våren med sin spirande träenergi väcker lusten att röra på mig, planera, drömma stort. Träet sträcker sig mot ljuset, precis som jag gör efter en lång vinter. Och elden, som hör sommaren till, bär med sig glädje, värme, lust. Den påminner mig om vikten av att få blomma, att ta plats, att skratta högt.

När hösten smyger in med sin klara luft och trädens som sakta tappar sina löv, kommer metallelementet.

Det där skiftet som bjuder in till att släppa taget om det som inte längre känns rätt. Jag märker hur jag själv blir mer reflekterande, mer eftertänksam. Och så jorden, det trygga, hållande mellanrummet mellan de stora skiftena. Den som för mig tillbaka till nuet, till kroppen, till stillheten i det enkla.

Vinterns vatten, till sist, är kanske det jag har haft svårast att omfamna. Den djupa vilan. Den inåtvända tystnaden. Men också där börjar jag se skönheten. Hur vattnet inte bara är vila, utan också visdom. En chans att få sjunka ner och hämta kraft från något som ligger under ytan.

Att låta elementen få finnas med blir som ett slags karta, det blir lättare att förstå vad jag behöver. Jag dömer mig inte lika mycket för att jag är trött på vintern eller rastlös på våren, jag börjar istället lyssna på vad som vill växa fram, eller vila ut, inom mig.

Kanske kan du också känna igen dig i det? I att kroppen och själen längtar efter att få följa en mer naturlig rytm. Att återhämtning inte behöver vara något vi kämpar oss till, utan något vi får sjunka in i. Ett flöde, snarare än en prestation.

Jag har långt ifrån alla svar, men det känns fint att få vara i det här utforskandet. Att låta naturen bli min lärare, och elementen min kompass.

Om du längtar efter att få landa en stund i naturens stilla famn, är du varmt välkommen att följa med på mitt nästa skogsbad den 4 maj. En förmiddag där vi saktar ner, lyssnar in, och låter naturen bära oss en stund. Kanske kan det bli en liten påminnelse om att du också är en del av något större, något mjukt, levande och klokt.

Med värme,
Carin